och varje moln är trasigt

andas värld och himmel

egentligen vill man packa den röda resväskan med små sandaler och klänningar och solglasögon. springa till tåget som åker till världen. sätta sig vid fönstret och titta ut. ha en kaffe på det lilla fällbodet. ha en fin person som granne. ha världen utanför. radhus med staket. öppna blommande fält. stugor med vita knutar. vatten. kanaler och sjöar. hamnar. man vill ha skyltar med främmande namn. konstiga bokstäver. flaggor i knasiga färger. djur. träd. lampor. man vill ha solen som en strimla ljus. och stränder. sand och stenar och berg. palmer. människor med hattar. parkerade cyklar. kyrktorn. skyhöga hus utan slut. och man vill veva ner fönstret. höra tutor och munspel och vinddrag. sus. ljud av rus. gatorna som ropar. skogarna som sjunger. fåglarna. och regnet. droppar på rutan. blött på kinden. handen. man vill andas värld och himmel. plocka minnen som äpplen. låta sekunder blåsa bort. vara påväg. på tåg. för man vill inte missa. man vill se allt! och man vill hoppa av såklart. kliva av där det ser fint ut. där det ser fult ut. där hundarna springer lösa. där vinet smakar höst. där husen lutar. där solen brinner och där luften smakar vår.

glassrosa

först över liten bro och sen till höger längs med det grumliga vattnet och sen till vänster in på en grusväg och sen upp för en ranglig trappa och sen mellan de ljusblåa husen och sen hopp över en gammal mossklädd ek och sen till vänster igen och sen över ängen och sen genom grinden och sen spring och samtidigt dra fingrarna genom det höga gräset och sen ser du dörren. den är glassrosa och sliten. på brevlådan står det våren.

lejonhjärta

vare sig man är en liten gullviva eller flicka eller tös eller kvinna eller fru eller fröken eller stumpa eller syster eller brud eller böna eller tussilago eller dam eller mademoiselle eller karusell så ska man vakna med ett bankande lejonhjärta under revbenen och tänka lejontankar i samma stil som kexet gör på bilden.
glöm inte det!
idag och imorgon och nästnästa dag och tills solen trillar ner.

tänka sig

jag skulle absolut kunna tänka mig att bo i ett hörn på Bistro Bohem med en röd dryck och ganska många fina personer. alldeles just nu alltså.

adjöss!

nu säger skräddarna adjöss till gamla lyor och tjenixen till den härliga sprillans nya!