weeeeee

idag. sista torsdagen i februari. idag när klockan slår kväll. då ska alla skräddarprylar hoppa in i ett nytt hem. på en helt ny gata under ett helt nytt tak.
hurra!
vi ska bo granne med favoritfiket. med Brick Lane och marknaden.
vi ska ha balkong med morgonsol och morgonhimmel.
vi ska ha balkong med blommor!
hurra!
och vi ska ha ett rum som heter Sovrum. tänka sig. ett helt rum för sovdrömmar och dunkuddar. för nattlinnen och randiga nattmössor.
kära nån då.
weeeeee!
precis så det känns det: som ett sommarskutt på ett sommargräs.

fast hej

fast hej du fina härliga.
jag har rosett. en röd. en med prickar.
och jag har pärlor. lena blanka och oäkta.
jag har glansiga läppar som ler lite försiktigt.
och jag har nyfikna ögon.
och tankar.
under det där nysvarta har jag ungefär tusen miljoner undringar.
om dig.
hur du mår.
vart du är.
vad du gör.
om du har fjärilar i magen. om du skrattar. gråter. om du cyklar. om du ser en utsikt. om du fångar hela världen i ett fotografi.
och om du saknar sådär som jag:
som en galen!

jag saknar i alla fall dig. bara så att du vet.

lyxkardemumma

kära fantastiska Vurma!
jo det var som så att jag tänkte be dig flytta till London. jag behöver dina lyxhärligheter och dina chokladblippar med pärlsocker. jag behöver dina tanter och fröknar. nu på sekunden! du kan bo vid London Fields och jag kan hälsa på dig varje dag.
skynda!

lamperi

lampor är trevliga saker som fröken Skräddare aldrig kan få nog av. speciellt de som är lite gamla och fransiga. de som bärs upp av långa smala halsar och bjuder på mjukmysigt sken.


















den här ståtliga mannen bor på ett fik på Brick Lane.


















tillsammans med den här lilla fransnosen.














och mr Sammetshatt har slagit sig till ro på The royal oak.
fint ska det vara!














hurra för lampor! tänker fröken Skräddare.
och vad han Mr Skräddare tänker vet man inte så noga. men antagligen samma sak.

home sweet home

ett hem måste man ha. en dörr som säger:
Här bor Du och Jag.
för det måste man.
ett hem som man kan längta lite efter. som man kan piffa till och klä i glada lampor. som man kan gömma sig i när det regnar. som man kan vakna i och känna att Åh, vilket trevligt hem.
home sweet home.
lite så.
ett hem som älskar när man lagar mat. som tycker om att laga storkok och bjuda på fest. som vill att det ska dansas och skålas och skvallras. som tycker om små trippiga fötter och röda mjuka mattor. som gillar att vädras och dofta blomma.
ett hem som ligger nära en park med höga träd.
som inte faller ihop av lite snö. som inte blåser sönder. som inte hostar och blir till is.
ett hem som helst lyssnar på Belle and Sebastian och bakar rykiga scones.

fina hem, vart är du?

till Mr Skräddares hjärta:

hej rödaste rubin!
jag tycker om när du bankar. när du får för dig att dansa och dunka ganska fort.
när du pratar hemligheter.
när du skrattar.
när du knackar på min dörr.
jag tycker om när du är nära.
för jag är rädd om dig.
du är det dyraste jag har.

/fröken Skräddares hjärta

Marilyn

en tjusig person.
om hon hade varit livs levande hade hon varit en liten tant med röda kinder. kanske på en balkong i Paris. med en kopp kaffe. kanske mitt i ett korsord. eller ett skratt. mitt i ett skratt som ekar över hela gården. som får grannkatten att titta upp. som får ögonen sådär gråtglansiga och blanka.
om hon hade varit livs levande hade hon fortfarande haft röda läppar och vackra ögon. och hon hade nynnat lite till Elvis. hon hade trummat med foten och tänkt att fredagsvin vore inte så dumt.

frukostkärlek

jag älskar Breakfast Club. man kan liksom inte göra något annat när de serverar halloumigoda saker.


















och Mr Skräddare håller med. han blir som tokig när härligheten hamnar på bordet!














så dit måste man gå när man har en väg förbi soho och känner att magen pratar alldeles för mycket strunt.

sockervadd

ibland får han den där London för sig att han ska slänga av sig sin gamla grårutiga kostym och bli lite ljus. liksom vit och mjuk och sockervadd.














och sådant kan vara trevligt. då låter det knakljud under skorna och känns julafton igen. och man vill liksom fånga honom! den sockriga och fluffiga London. fånga honom på bild och visa alla man känner.


















visst är han fin.

under täcket

söndag. och morgon och februari och man skulle helst av allt vilja ligga kvar i sängen hela dagen.

drippetidropp

idag ska man bo under ett prickigt paraply. det har himlen bestämt. och man får gärna bjuda in en söt på en kram.

slips löv och vin

fröken Skräddare kom på att ett jobb är en bra ska att ha. och gärna ett jobb som är trevligt. ett jobb som handlar om kläder och människor.
så.
hon kladdade ner rosa ord på lila papper och berättade lite hemlisar om sig själv. om att hon tycker om prickar och cappuccino. att hon aldrig får nog av klänningar och att hon kan bli kär i nya ord.
och sen.
sen kastade hon ut lapparna i sådana där butiker som verkade slarviga och stiliga på samma gång. som hade fjärilar i fönstret. som hade stora färgglada lampkronor i taket. som var små och nästan tusen år gamla.
butiker med olika kläder.
tills lapparna tog slut.
sen ramlade hon ner i en fåtölj för att pusta ut. för att dricka te. äta kaka och vila fot.
men inte länge.
telefonen ringde. och fröken Skräddare blev ett löv. ett sådant där som skakar och inte kan sitta still. som nästan inte vågar svara för att rösten kanske har tagit slut.
ett sådant löv blev hon.
men fröken Skräddare tog ett djupt andetag och blundade.
tänkte: jag måste! jag måste!
hon svarade.
hjärtat slog kullerbyttor förstås. kinderna blev jordgubbar och rösten var lite vinglig.
men.
hon gjorde det. hon gick på intervjusak. hon låtsades som om hon kunde allt i hela världen. och samtidigt som hon hade ett kaos i bröstet sa hon Yes of course, när han chefen frågade om hon kunde börja jobba redan nästa dag.
Tomorrow, sa han. Yes of course, sa hon.
och hon började. började som ett litet löv bland alla nya människor och skjortor och randiga slipsar. bland dyra väskor och höga skor. bland knasiga kunder och förvirrande lager. bland byxor och kappor och kjolar.
blev bjuden på After work. rött vin och kladdig ost. blev varm i kinden.
glömde liksom bort att vara löv.
och nu.
nu har hon ett jobb. och alldeles snart har hon en liten peng i sin tjusiga portmonä:














lilla Prick.

förvirrad kines

det är vad den handlar om. Kortfattad kinesisk-engelsk ordbok för älskande. om kinesflickan Z. om att vara ny i London. om ensambio och parker. om svåra ord. om blåregn och missförstånd. om tysta dunkla gator. om att gå sönder lite och trilla isär. om att ligga vaken i en främmande säng. om Maos lilla röda. och om te och dagböcker och gamla kartor. och självklart: en himla massa kärleksfeber.

läs den! och gärna på engelska för då blir språket på riktigt.

söndagsmoln

londonhimlen var bångstyrig idag och bestämde sig för att dingla snö. samtidigt som solen viskade saker om vår. skräddarparet gömde sig i luvor och kom på att det är både varmt och mysigt att gå nära. liksom nästan sitta ihop. och styra klackskorna mot Nude och kaffedoft.
så det gjorde dem.
pratade om björnar och smuttade latte och mumsade chokladkladdighet.
sen flanerade de vidare. längs Brick Lane. lite slalom mellan skrotsaker och dvdskivor. mellan grusmusik och grillos. spanade prylar och gamla pärlor i skyltfönster. fröken Skräddare blev kär.


















den här tjusigheten ville hon ta med sig hem.
men portmonän sa bestämt att nej, det går inte. och Mr Skräddare sa att kom så hyr vi en filmpärla istället.
så det gjorde dem. en japansk sak som verkar vara en godispåse med färgglad popkultur och knasigheter.
och nu.
nu är det bara poppisarna som ska hoppa sig varma och fluffiga.

tänk vilken fin söndag ändå.