bland ord och blad

man måste ha ett jobb.
för att kunna dricka den där drinken. den där ölen på det där stället som spelar Belle and Sebastian och The Flaming Lips. man liksom måste för att kunna lyxfrukostera i en söndagssol. för att kunna åka tåg längs röda linjen utan att behöva hoppa hopprep över en spärr. för att kunna ta hem en kjol från en affär som man blir glad och snurrig av. man måste för att kunna se en storfilm på bio eller en småfilm i soffan. för att kunna flyga! kanske till Paris eller till Amsterdams smala kanaler. för att kunna vara lite fri och lite härlig. man måste faktiskt ha en liten slant som trillar ner i fickan lite då och då.
och när jag skriver man så menar jag förstås jag.
det är jag som måste ha ett jobb.
helst nu.
helst bland böcker. bland ord och blad. bland historier och fantasier. och helst innan jag spricker av alla äventyr som ligger och väntar.
roliga jobb! vart är du?

lilla sparv

jag ska i alla fall spendera eftermiddagen med den här lilla krabaten. han har en blond spretig kalufs under hatten och ett yrväder i skorna. det kan man förstå. det är vår och grus och smältande snöhögar lite överallt. såklart att man vill stampa och bli en våt hund. såklart att man vill peta på varenda liten prick som står ut. att man vill jaga katter och gömma sig på trappsteg. att man vill leka tvärtomleken och smaka på nyutslagna blommor. och såklart att man vill göra sin moster lite yr och fladdrig.

som att cykla

att åka över guppiga kullerstenar.
att få hjärtat att slå kullerbyttor i bröstet.
att släppa händerna för en sekund.
att ha ett pirr i magen.
att plinga på någon man känner.
att åka fort fort.
att bli svettig i backen och nästan inte orka.
att få kalla fingrar.
att glida lite i vårgruset.
att nästan flyga.
att ha en fin person på pakethållaren.
att vingla till.
att hålla ut benen.
att känna sig som en vind.

lite så är det faktiskt.
som att cykla.

där kan man bo!

fröken Skräddare sitter på ett litet fik. hon dricker te. hon har en virvelvind i huvudet. av ord och karaktärer och miljöer. ibland vet hon inte hur man gör. hur man skriver. hur man egentligen lever. i en bok alltså. hur man säger och pratar och tänker. ibland blir det bara snurr.
hon sitter på ett fik och tittar ut på gamla hus. hon kan tänka sig att bo där. på våning tre. ha en utsikt, ha ett fönster ut mot södermalm. ha en vas med tulpaner. ha ett kök med mycket ljus. hon kan tänka sig att baka bröd. en limpa med nötter. och kaffe, hon skulle kunna bjuda på kaffe i små trevliga koppar.
fast nu sitter hon på ett fik. Iron And Wine i örat. hon hör ingenting annat. bara musiken. hon försvinner lite då och glömmer bort hur man skriver.

hon Bodil

Södra teatern. kolsvart ute och helt vackert inne. jag och min syster och varsitt glas rött. tredje bänken framför scen. tre rader vinröd plysch. balkonger i guld och högt i tak. vi satt nära. så man kunde se hur hon såg ut i verkligheten. på riktigt. på scen. hon Bodil Malmsten.
två akter och ungefär två timmar. en liten paus för mer vin.
hon var ensam på scen. det var hon och hennes ord. gamla och nya. det var hon och en fåtölj och två travar böcker. en lampa. hon var inte alls ensam. det var hon och allt hon gjort. hon och hennes liv. det var hur mycket fint som helst.
och musik.
hon sjöng faktiskt. inte live men i bakgrunden. tillsammans med sin systerson. Bodil är moster.
jag är också moster. och jag kom på, mitt i allting, mitt i dikten och poesin kom jag på: en sån moster vill jag bli. inspirerande och som hon. som Bodil.

en annan vår, ett annat liv

för precis på pricken två år sedan såg mitt liv ut såhär:














jag och en viss mr Skräddare lärde känna Notting Hill och londonnvåren. vi fick veta att den var blommig och ganska tidig.














att den doftade ljust ljust rosa.














att den var gul och stor och mild och vacker och helt sprillans ny.

små vingar på dina skor

du är skör som en tunn is och jag är rädd om dig.
du blundar när jag tittar.
dom säger att tiden läker alla sår. att det slutar göra ont. att man blir hel tillslut. att det blir bra.
du är bra.
du är hur bra som helst kan du förstå det?
kan du förstå att du är stark. att du är fin. att du aldrig ska titta ner igen, att du ska titta upp.
jag vet att det ligger en sten bakom ditt hjärta.
jag vill hålla dig i handen. sy små vingar på dina skor.
och man kanske inte kan glömma. man kanske inte kan sudda ut. men man kan gå vidare. och jag kan gå bredvid.

hurra!

kalasfredag och en glad liten melodi.
kanske kanske att min mamma vill svänga lite till den här låten. hon fyller liksom år. ungefär trettiotre. och sånt måste man dansa på.

släpp mig aldrig!

gula blommor i fönstret
våren i plast
våren i en regnkappa
vintern längst in i garderoben
vantar mössa och tröjor i ull
jag vill ha en cykel
april i håret
dina händer om midjan
håll om mig!
varma fingeravtryck
och vinden som tar mina ord:
släpp mig aldrig!

(att längta vår)

Vintage Emporium

om man är i London. om man råkar stå på Brick Lane. om man råkar vara sugen på bästa trevliga fik. då ska man svänga in på bacongatan (som låter helt flottigt och carbonara). man ska svänga in där och hoppa fyra trappsteg upp till Vintage Emperium. då hamnar man i min favoritvärld.













varenda liten detalj är gammal som gatan. tavlor och väskor och rostiga cyklar.


















musiken är dragspel och ljuset är dovt. man kan sitta i mjuka fåtöljer eller vingliga stolar. man kan alltid känna sig som hemma. klappa rufsig hund. läsa bok. skriva skriv. man kan kika folk och kika kläder. för de har sånt. kläder från nittonhundratvå. hattar och skor och roliga tjusiga klänningar.













och man kan äta. smörgåsar med getost och soltorkad tomat. man kan dricka kaffe och lyxa kaka. och man kan stanna i flera flera timmar för att man aldrig vill gå hem.

dyra diamant

det var hon som trixade hit mig. hit som i liv. det var hon hela tiden. som bakade flätor i mitt hår. som lärde mig knyta skor, som lärde mig virvla o'boy och dricka te.
min mamma.
hon är ingen tyngdlyftare. fast hon är starkast i världen ändå.
hon har burit på sju busiga ungar. burit tusentals matkassar från Ica. burit hockeytrunkar. burit sorg och burit tunga salta tårar.
hennes hår är långt och svart.
hennes hjärta är stort och rött.
hon brukade läsa böcker när vi var små. läsa sagor med djup röst. hon brukade baka bröd. långa limpor. runda små tekakor. och hon luktade alltid så gott. som en mjuk blommig kofta.
jag kallar henne konstnär. hon kan måla av världen så som den ser ut och så som den inte ser ut. hon kan doppa månen i guld och stänka silver i havet. hon kan gör lite vad som helst.
hon är en söderböna innerst inne.
hon är varm som en sol.
hon är lurig och charmig och knasig och fin och dyr som en diamant.
hon är min blinkande stjärna. (lika mystisk och lika stark).

blunda resten av livet

ballonger är roliga.
pastelliga ballonger på kalas.
luftballonger genom sommarkvällar.
ballongdansen.
vattenfyllda ballonger som nästan håller på att spricka.
ballongkjolar.
ballonger som man kan göra taxar av.
ballonger som flyger.
små ballonger.
ett födelsedagsrum fyllt med ballonger.
det livar alltid upp med lite ballonger.
kan man tro.
fast så är det inte.
att vakna upp med två ögonlock stora som ballonger är inte att rekommendera. du får nedsatt syn. en inbyggd röd ögonskugga. och känslan av att vilja stanna i sängen resten av livet.

solis

det går inte att inte bli helt galen och förtjust i Solsidan.
och det var ungefär det jag ville säga. att Solsidan kan plockas fram tusen gånger om och vara ful och knäpp och helt precis på pricken. en torsdag eller söndag spelar ingen roll. en solig sida är liksom alltid rätt. både för den som har ätit blängsylta och för den som bara vill slänga ett getöga.

bara helt tyst

två dagar utan skriv betyder fullpackat liv. inte en endaste ensam sekund. det betyder att en liten person med busigt hår har varit en kram runt halsen. att en sol har tittat fram och sagt saker om våren. det betyder att en soffa har blivit en säng. att en kind har blivit lite röd av vin. att södermalm ligger utanför fönstret. det betyder minsta sömn. Indigo. kaffe på kaffe. saknad av skräddare. det betyder översvämning av kära återseenden. Södra teatern. snö på marken. en tung resväska i hallen. en lätt känsla i hjärtat.
två dagar utan skriv betyder att ett liv har vänts upp och ner och att det fortfarande går lite vingligt.

ps. det kan också betyda att ett internet har varit stulet och försvunnet.