hej då mr Skräddare

det är hon fröken som ser skräddarryggen försvinna mellan bladen. kom tillbaka snart viskar hon och kisar mot solen. himla himla snart. för lägenheten i londonvärlden är liksom inte gjord för en person. den är gjord för två. precis som bordet och balkongen och sängen. precis som fröken Skräddares armar.
men han mr Skräddare hör inte. han är redan påväg bort.
och helt tyst blev det.
bara trafiken utanför skräddarfönstet. bara vinden i träden och liksom tyst.
och ensamt blev det.
en kopp te. en kaka och en liten liten vindruva. ingenting är sig likt. himlen är för mörk och luften är alldeles för kall.
humpf! tänker hon och räknar dagarna.
en två tre fyra fem och nästan sex dagar.
och det låter ju som om ingenting. men det känns. lite överallt faktiskt.
men så kommer hon på boken! hon har ju boken att försvinna i. och hon har ju musiken och skriveriet. hon kan ju försvinna lite hon med.
och det är precis det hon gör.

födelsedagsflicka

jag släpper ballonger.
nu!
låter dem stiga mot blåhimlen och liksom flyga. sväva genom regnrusk och solljus. genom fågelsång och starka vindar. låter dem leta sig fram genom fluff och frisk luft. låter dem hitta till Sverige. till Stockholm och grusvägen där lillfröken bor. lillfröken som blir stor. i alla fall lite. lite större än igår. lite klokare och himla mycket tjusigare. för det blir hon. det vet jag. det har jag sett och det har jag hört. att hon blänker och lyser sol.
födelsedagsflickan.
lillfröken.
solrosen.
hurra! ropar jag mot himlen. hurra! ropar jag och hoppas att hon hör. att hon vet att jag tänker på henne hela tiden. och att jag egentligen vill krama och pussa henne blöt.
jag hoppas att hon vet det.
att jag saknar som en tok.

här är en låt som man kan kalasdansa till om man vill:

att flytta in

och jag pratar inte om att flytta in i en ny lägenhet eller en ny stad. och inte om att flytta in i en ny klänning eller ett par nya skor.
nej nej.
jag pratar om böcker. om att flytta in i en ny historia och saga. bland nya människor och nya liv.
för det ska jag göra nu. packa ner tystnad och te och lite kuddar och kliva in i en ny bok. men eftersom skräddarbiblioteket är det allra minsta så finns det bara två böcker att välja på:
Världens sista roman och Jehåvasjäveln.
hmm?
man undrar vart man vill bo först. och man undrar vart man trivs bäst.
man kan tänka sig att de är som natt och dag. regn och sol. saft och vin. och man kan tänka sig att de ligger ungefär hundratusen mil ifrån varandra.
hmm?
jag ska packa och tänka i fem minuter. sen flyttas det in.

alldeles nu

precis alldeles nu är jag på ett fik. ett litet tehus som bor på Noel Street. stolarna är träiga och alla möjliga. korta och höga och vita och bruna och sneda och fina. tapeten är grön och blommig. jag är rosa svängkjol och musiken är som man vill att den ska vara. den är White Stripes och The Smiths och sådant som man aldrig har hört men som man skulle vilja höra igen. lite gammalt lite nytt. lite gitarr och lite gung och himla mycket bra.
jag ser två som är kära. två som vill prata med munnarna nära nära. två som vill glömma bort att teet blir kallt. två som är varma ändå. de sitter vid fönstret och kanske blir de varma av solen. för den finns. lite mellan husen. lite på marken och lite på deras ryggar. fast kanske blir de varma av varandra.
och jag ser en fröken som sällskapar med en telefon. hon har dagens finaste strumpbyxor. de är svarta med små vita prickar. och det kan låta för mycket. det kan låta hysteri och för alldeles mycket knas. men det är det inte, prickarna är alldeles lagom. mer så att man blir glad och liksom förtjust.
jag är förtjust i en hel del. i ledigheten. i stora glasögon. i London. i färgglada dörrar. i fåniga låtar som heter fåniga saker. i brevpapper och marknader. och jag kan fortsätta i all oändlighet. men det ska jag inte för då kommer du somna. och det har du inte tid med. för det är sommar och juli och klockan är bara tre. och du ska ju träffa solen på parkbänken. och du ska ju prata med dagboken och ringa ett samtal till kvällsdrinken. och du ska ju faktiskt ta en sväng om med tjusigheten.
puh!
det är nog bäst att jag lämnar dig ifred. och det är nog lika bra att du får lyssna på samma låt som jag just nu.

trudelutt

fredag har handlat om skriv och bok och kaffe och te och regn och sol och paraplybrist och marknad och tankar och musik.
lillfiket Nude spelade I'm from Barcelona och jag kom på att det är en alldeles utmärkt fredagstrudelutt.

skriveri och fantasi

jag skriver.
kanske för att inte glömma bort hur världen ser ut. hur den smakar och känns. för att inte glömma bort att det blir ett lugn i luften efter ett sjuminutersregn. eller att hjärtat blir en trumvirvel av kärlek. att havet doftar barndomsminnen. att en hand kan vara ett vapen eller att en stjärna kan bo miljoners miljarders mil bort.
jag skriver för att jag måste!
och jag skriver kanske för att hålla saker och ting vid liv. för att göra en känsla evig eller ett skratt ständigt bubblande.
eller för att förstå. jag skriver för att förstå en smula av krångligheten med att vara vid liv. för att förstå hur en människa kan krossa en annan eller hur en sekund kan kännas som tusen. för att förstå mig själv och hon i tidningen. han på parkbänken eller pojken på bussen.
och jag skriver för att se. andra världar och verkligheter. för att gå in i andras drömmar och tankar. för att liksom flytta in i andras hjärtan och andras nyputsade skor. för att känna hur det känns. för att få veta hur det är att vara någon annan.
och jag skriver för att jag måste! för att jag blir galen annars och inte riktigt klok.

helt galet!

det är helt galet och fantastiskt på samma gång. att min lilla brorsdotter. hon med rådjursögon och guldigt hjärta. att hon fröken Michellle. att hon, min lilla sötnos och gullviva, att hon är med i en film. inte en hemmafilm med brusigt ljud och skakig bild. och inte en reklamfilm med knasiga djur. inte en kortfilm eller lekfilm eller busfilm.
en riktig film!
en långfilm!
en biofilm!
jag kommer se henne på bio. jag kommer äta popcorn och sitta nedsjunken i en vinröd sammetshärlighet och titta på min alldeles egna fantastiska Michelle.
och det ska ni veta, det är inte riktigt klokt!










ps. filmen heter Flickan. och den finns på en bioduk den fjärde september.

flygande ord

jag har en ny ask. den är ungefär hur fin som helst. den stod helt ensam och väntade på mig i en liten affär. regnest öste och knastrade mot rutorna och mitt hjärta viskade att herre gud! den där pärlan bara måste vi ta med oss hem!
och det gjorde vi.














och i den ska flygande ord få bo. brev och kort från fina människor i andra hus och andra länder och världar.

hatt och mustasch

ikväll ska vi ha mexican party vad nu det kan betyda. man vet inte så noga. men jag tror att det har något med nachos och hattar att göra. kanske en mustasch. man hoppas!

hurra!

grattis på fredag!

jag dör

jag minns en gång.
en gång när det var sol och sommar och jag var en liten sparv. kanske tjugo. kanske hade jag långt svart hår och kanske blåste det lite. jag gick till jobbet. till Kvantum. kassörska. blipp blipp. plu. kvitton och tre för tio. och jag gick till jobbet som jag absolut inte ville gå till. inte just då. inte när det var sommar och liksom brännande sol i ryggen och inte när himlen var blå och inte då. men jag gick och jag hade musik och Belle and Sebastian och precis så kändes det:

get me away from here I'm dying

får jag lov

får jag liksom lov att berätta om systerbesök med fyra bilder och fyra ord.














sommardans.














pastellhus.














vimmelfeber.














tivolikänsla.

Coco before Chanel

den vill man se!

men snart

vi ska på äventyr. Mr Skräddare och jag. vi ska flyga högre än fågelhögt och vi ska flyga till Italien. till vingårdar och höga berg. till dalar och sjöar. och vi ska gå på vägar som vi aldrig gått. se himlar som vi aldrig sett och hitta smultronpärlor som vi inte visste fanns.
snart.
inte imorgon eller nästa dag. inte om lördag.
men snart.
i september. i sommarslutet och i sensommarljuset.
och man vet inte så mycket mer. bara att vi ska hålla hand och hålla kameran ganska högt. bara att vi ska beställa vino rosso och äta oliv. och dansa bröllop. att vi ska fira kärlek och fira sol. bara det.
och man vet bara att man längtar som en galenhet.

friday love

och lite glad musik!

att stå och vänta

att bara stå där och vänta. helt staty och förstelnad och förlamad. liksom fastna i sig själv, i en tanke eller helt fel ögonblick. att glömma bort att vakna och ta en annan väg med andra skor. att glömma bort vem man är och varför.
att bara klibbas fast.
trots att världen ropar, trots att solen nästan hinner smälta över axlarna och trots att det gör ont. att hjärtat håller på att banka sig ut. håller på att lämna. kanske fly? trots att hjärtat håller på att gå sönder.
och ändå står man där.
utan mun och ögon, utan händer och fötter.
utan tankar och viljor.
man står där. huvudet bly av bitterhet.
bara för att man har glömt hur man gör.
liksom glömt bort.
suddat ut.
hur det var man egentligen ville leva.

men jag vill inte. hon fröken Skräddare vill inte klibbas fast. liksom fastna i för tunga skor. hon vill springa! hon vill springa vilse och springa rätt! hon vill aldrig stå still. aldrig bli sten och träd. hon vill bli andfådd och yr!

så snäll kittla henne om hon väntar för länge! kittla henne levande igen!

trollerislända med magivingar

och vore jag en sådan så skulle mammas magihus ligga i Ivar Los park och solen skulle alltid lysa soluppgång och vattnet skulle alltid vara gjort av diamant.
och vore jag en trollerislända så skulle mammas hjärta bubbla champagne och dansa tryckare intill en kärlek som leker lekar med hennes hår.
och himlen. himlen skulle aldrig sluta vara vacker.
och vore jag en trollerislända med magivingar så skulle mammas skor alltid sväva sommarmoln och hennes ögon skulle alltid lysa stjärnklar natt.

sommarboken

när man har sommarlov eller sommardag eller sommarnatt kan man behöva en sommarbok. gärna en med somrigt omslag. och gärna en som börjar med ett kapitel som heter Badmorgon. och hemskt gärna en som är skriven av Tove Jansson.

och precis en sådan bok har fröken Skräddare lagt på Mr Skräddares kudde.

Sommarboken. en kapitelbok om en gammal gammal person och en mycket liten ung person och deras sommar.

och det trevligaste är nog om man flyttar in i den två och två. för då har man liksom sällskap.

fröken Klipp

jag känner henne väldigt väl. hon fröken Klipp. hon sprang in i mitt liv redan på åttiotalet. som en katt. rusade in som en katt och jamade och klöste och hade sig. hon var envis och bestämd redan på den tiden. fröken Klipp. farlig med både ord och sax. jo minsann. det vill jag lova!
men numera. istället för att klippa ut klippdockor så klipper hon hår. både långa och korta. krulliga och raka och sneda. både mitt och ditt och både en och fem gånger. hon klipper till utan att blinka! KLIPP! så är det klippt! inte kört. inte slutet och helvetet. nej nej. precis tvärtom. himmelriket och paradiset. där hon har klippt fram blir världen en vackrare plats. den blir snyggare och liksom lite trevligare. för hon kan hon. fröken Klipp. hon kan sin sax och hon kan den utan och innan. och kom inte här och säg någonting annat för så är det.
fröken Klipp är en klippa!
men hon är också en pärla och en diamant för oss som känner henne väl. och jag. jag känner henne väldigt väl. vi fröknar håller liksom ihop. vi kanske inte håller i hand jämt och ständigt men vi håller takt och ton. det gör vi och det tänker vi göra så länge det finns stjärnor på himlen.
eller hur? eller hur fröken Klipp visst är det så?

strandpojkar

eftersom londonhimlen fortsätter smälta och eftersom vi badar i solstänk och tjusiga juli behöver vi strandpojkar som sjunger om surfiga flickor.

lika som bär

vem är egentligen lilla molntuss och vem är egentligen Thommy?
båda lika drömmande och fulla av längtan. och båda lika unga och liksom uppsnärjda i det blå. lika förväntansfulla och lika milda och bedjande.
molntuss. thommytuss. svävande.
lika som bröder. som blommor och skor.
lika som bär.