det är härligt när man ser människor som är kära. människor som är över femtiofem och inte riktigt vågar. som sitter nära nära och bara sitter så. stilla. men med tusen stjärnfall i bröstet. som egentligen håller på att explodera av förälskelse. och man tänker att känslan är lite som den där låten som Bob är så bra på. den som man kan lyssna på femtioelva gånger utan att tröttna det minsta. den som man kan lyssna på alldeles nu om man vill.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar