fredag 21 november 2008

londonvärlden















följ med till londonvärlden!
vi hoppar in i en kappa och snurrar på oss en halsduk. vinden vill rufsa hår och solen vill sola kind. hurra!
vi går förbi skumparken och telefonkiosken och svänger in på Brick Lane. luften är kryddig och mat och indiskt bröd. han med mustaschen kallar dig för Sir och undrar om du är Up for curry. men No thank you, det är du inte. för du ska vidare. du ska förbi grillkiosken och hon med skivorna. och du ska hålla mig i handen och du ska hålla i hatten för att det blåser. och vi ska hitta en buss. en sådan där höghusbuss som tar oss bort från oset och bort från Liverpool street.




















och vi åker och åker och åker och träffar en filur. han har storögon och knappig nos. han säger att han vet allt om trädgårdstomtar och tecknad film. så honom tar vi med såklart!
men nu vi är hungriga. vi vill ha halloumi och hommus och älsklingste. så vi åker förbi han Ben och vi åker förbi museet och cirkusen och reklamblinket. och vi hoppar av någonstans i vimlet.















och där! på bästa frukostklubben, där ska vi äta och mumsa och säga Men gud vad himla gott! och vi ska bli mätta och lite dansiga för att de spelar trevliga Walk the line. och sen ska vi tacka och niga och bocka och kliva ut i solvärlden igen.















och sen ska vi vinka till Kina. och vi ska tycka att det är härligt med röda bollar och vi ska gå och gå och gå. och vi ska kika på krimskrams vid Covent garden och hitta favoritprylar i en affär. och vi ska spana och skratta och känna att Åh! tänk vilken londonvärld som aldrig tar slut och som liksom aldrig slutar vara knasig och som en present. och vi ska fira med att gå till Paul. han fransmannen med kaffet och alla godsaker som man inte kan namnen på.















och vi äter croassiont och pratar broar och eifeltorn och Amelie. och vi tycker om att det är varmt och att högtalarna sjunger sådan där lugnglad engelska på franska.

och sen?

ja, sen är det mörkt. för tiden har sprungit iväg. och himlen har bytt om och människor har blivit vingliga och kalas. och vi vill också bli kalas. inte tårtkalas. mer bubbelkalas och som en sol.




















så. Cheers mate! säger någon och du säger Skål! och jag säger att du är en darling och solölen är god och kall och kvällen är en liten sparv som inte vet vart den ska ta vägen.

och ungefär så kan en londonvärld vara.

Inga kommentarer: