imorgon tar jag på mig vingarna. då flyger jag hem. idag är sista smulan London. Pritchards road blir Hornsgatan. La Bouche blir Louie Louie. cheers blir skål och allting blir något annat.
det kommer bli konstigt. lite som att rota fram en gammal klänning. det kommer kännas nytt fast gammalt. främmande men samtidigt himla bekant.
två och ett halvt år.
poff!
borta.
känns som om det var igår: tunga väskor på hjul. ny luft, ny himmel. en mage med virvlar och en sprillans stad som fladdrade i vinden.
men på samma gång känns det evighet. avlägset och långt långt borta: Grev turegatan. en brevlåda med våra namn. Ica och fyrans buss. nyponsoppa och grevèost. familjen runt hörnet.
tiden är lurig. den trixar med mitt huvud. gör mig snurrig. spelar flipperkula, spelar spratt.
ibland är den långsam. snigel med hus.
andra dagar är den blixtrande dunder. sätter veckor i brand.
men nu är tiden Stockholm. och London blir ett minne. kanske tio fotoalbum. ett då, ett förut. en station på livslinjen. en hållplats där vi klev av. där vi bodde en stund. där vi levde. där vi växte och blev modiga.
hej då fina stad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar